Stipendierapport: Kan man förändra könsrelaterade strukturer med hjälp av fotboll?

Elin Kardell, Expressen, fick 2018 Svenska Sportjournalistförbundets utvecklingsstipendium (20 000 kronor) för att åka till Moçambiques huvudstad Maputo. Där studerade hon om fotboll kan förändra könsrelaterade strukturer.
Här är hennes stipendierapport.

Jag fick genom stipendiet möjlighet att åka till Moçambique på Afrikas östkust för att studera hur fotboll kan hjälpa till att förändra könsrelaterade strukturer och hur det kan få unga flickor att växa. Det genom att följa organisationen Futebol da Forca som jobbar med just de här frågorna på plats.

Moçambique är ett av världens absolut fattigaste länder och livet där ser väldigt annorlunda ut mot Sverige. Jag åkte dit ensam men fick på plats hjälp av Sarita Simone som tillsammans med Cecilia Safaee grundat organisationen. Sarita var med mig nästan varje dag och när hon inte var med kunde jag göra mindre saker på egen hand om jag var försiktig. Det är inte nödvändigtvis farligt i landet men det finns risker när man kommer utifrån till ett så fattigt land som Moçambique är. Det var självklart en viss utmaning att behöver tänka på ett annat sätt gällande den biten än vad man vanligtvis gör.

Jag följde med Sarita och några av hennes kollegor till olika fotbollsplaner runt om i Maputo. Antingen på matcher eller på träningar. Det var olika flicklag med tonårstjejer. Det som var gemensamt förutom just fotbollen var att de spelade på röda grusplaner. Vissa spelade med dubbskor, andra med gympaskor och vissa helt barfota, på samma plan. Innan matcherna gick ledare och plockade skräp från planerna. Det är väldigt mycket skräp på gatorna i Maputo och då även på fotbollsplanerna. I grusdammet låg det både kapsyler och glas.

En annan sak som var genomgående var engagemanget. Vid varje match var det föräldrar, barn och vänner. Det spelades fotboll vid sidan om planen och det var tydligt att det fanns ett stöd för tjejerna. Men när jag pratade med dem berättade alla om sina upplevelser av att inte accepteras av olika personer i sin omgivning. Föräldrar, kompisar eller bara helt okända personer.
De är unga men de vet att speciellt den äldre generationen har en syn på kvinnor och män som skiljer sig kraftigt. Det finns starkt rotade förväntningar och stereotyper. Men det de också har gemensamt är att de älskar att spela fotboll och de tänker stå upp för sin rätt att göra det.

Förutom att besöka huvudstaden Maputo var jag även i en liten kuststad ungefär tre timmar därifrån, Xai Xai. Där hälsade jag på i en skola och även hemma hos flickor. Jag fick se hur de bodde och hos en av dem fick jag även sitta ner med föräldrarna. Vi kunde prata om framtidsdrömmar och förväntningar.
Förutom att Futebol da Forca styr upp själva fotbollsverksamheten håller alltid ledarna i samtal innan matcher. Då sitter båda lagen tillsammans och pratar om olika ämnen. Det handlar om saker som sexuell hälsa, rättigheter och hur man når sina framtidsdrömmar. De här samtalen visade sig vara väldigt uppskattade bland tjejerna. En viktig pedagogik ledarna använder sig av är att se varje spelare som en individ och inte bara som en funktion på fotbollsplanen. På så vis växer självkänslan både på planen och utanför den.

Den näst sista dagen var det distriktsfinal i Xai Xai. Det vinnande laget får senare möta andra distriktsmästare för att det sedan kora nationell mästare. Det laget får också åka till kommande års Gothia Cup. Mycket står med andra ord på spel för de här tjejerna.
De jag pratade med som varit på Gothia Cup berättade att det var det bästa de varit med om och att få flyga till ett annat land är någonting som de inte skulle haft möjlighet till annars. Som alltid i fotboll slutade det med en vinnare och en förlorare. De här tjejerna kommer få chansen nästa år igen, men att se hur bara en straff resulterade i de här lagens två helt olika öden på så nära håll var speciellt. Långt bort från stora arenor och så mycket känslomässigt renare.

Jag lärde mig oerhört mycket av den här resan. Jag har aldrig jobbat utomlands tidigare, jag har aldrig behövt använda tolk innan vilket var en svårighet då det var svårt att få den där känslan med intervjupersonerna som man vill åt. Men det var lärorikt. Det var befriande att se att någonting så enkelt som fotboll kan hjälpa till att förändra strukturer, men också frustrerande att veta att världen är så långt från att bli jämställd att det inte ens är en självklarhet att flickor får sparka boll. Men framförallt var det oerhört inspirerande att se hur många människor som i de allra minsta kontexterna kämpar för en förändring.

Så kan man förändra könsrelaterade strukturer med hjälp av fotboll?
Jag tror det. Folk säger att man inte ska blanda ihop fotboll och politik vilket är oundvikligt och i stället för att se det som ett bekymmer kanske man precis som i det här fallet borde se det som någonting positivt. Genom att få de här unga tjejerna att tidigt inse se sitt värde och att de är en individ i ett lag kan de ta med sig det och bli den individen i samhället. Jag tror att det här är någonting som man kan ta lärdom av på flera platser.

***

Futebol da Forca:
Organisationen är grundad av Cecilia Safaee tillsammans med landslagsspelaren Sarita Simone och började i Moçambique där Cecilia växt upp. Målet är att stärka kvinnors självkänsla, medvetenhet och rättigheter genom att de har en trygg plats där de känner att de har betydelse och på så vis växer som individer men då också som fotbollsspelare. I dag finns organisationen i 25 länder där 17 000 spelare och 850 ledare jobbar med precis det här.

Text: Elin Kardell
@Elinkardell