Stipendierapport: Fotbollsspelaren som blev filosof

Det var i mitten på 90-talet någon gång. Micke Rönnberg hade avslutat sin 15 år långa fotbollskarriär. Efter allsvenskt spel i Hammarby och Malmö FF hade han dragit vidare till Dallas Sidekicks där han blev en av de första svenskarna att prova på spel i den amerikanska proffsligan inomhus, Major Indoor Soccer League, MISL.
Senare blev det också en sväng till den grekiska ligan och AEL 1964.

Nu, i mitten på 90-talet, jobbade han på en resebyrå i Stockholm. De hade specialiserat sig på träningsläger för svenska fotbollsklubbar, företaget gick bra men det var någonting som inte kändes rätt. En dag klev Micke Rönnberg in på kollegans kontor och sa:
– Hej och hå, division två, bättre det än division tre. Nu drar jag.
Chefen tittade förvånat upp från högen med papper, han visste inte om han skulle skratta eller säga åt den här stollen att återgå till sina arbetsuppgifter, men innan han fick ur sig någonting vettigt hade Rönnberg vänt på på klacken och lämnat kontoret.
Han kom aldrig tillbaka.
– Jag följde bara min instinkt, jag kunde inte sitta kvar där. Jag kände mig låst i systemet. Jag lade en bok på hans skrivbord, ”Konsten att njuta av livet” av den kinesiske filosofen Lin Yutang. Chefen fattade ingenting.
– Det kändes som konstgjord andning. Jag började skratta åt mig själv, och det är det bästa tecknet som finns. Vad fan håller jag på med? Jag kände att jag var nöjd med det där, jag hade inget socialt liv, allt kändes krystat. Ingen kan komma till mig i dag och säga att jag inte har försökt, för det har jag. Och jag är klar med det.

Började njuta av livet i Grekland
I dag, 22 år senare, har Micke Rönnberg svårt att förklara när i tid han bestämde sig för att bryta upp och göra någonting annat med sin tid och sitt liv. En vacker dag visste han bara. Beslutet var något som hade växt fram, förmodligen under en längre tid. Redan under sin aktiva fotbollskarriär tog han en del annorlunda beslut. Han var ytterbacken som kunde slå en tunnel i eget straffområde, den udda fågeln som satt längst bak i spelarbussen och läste böcker i stället för att spela kort. Han var inte deprimerad eller förvirrad, inte ambivalent eller rastlös. Han var bara klar.
– Jag konfronterades med en annorlunda mentalitet när jag spelade i Grekland. Grekland är inte optimalt på något sätt men när det handlar om att njuta av livet… de är känslomässigt närmare än det många i Sverige helt har missat. De är spirituella, de diskuterar högljutt, de pussas. De äter inte så mycket antidepressiva mediciner eftersom de arbetar för att leva i stället för att leva för att arbeta. Vi är så utvecklade och teknologiska i Sverige. Fast vi missar poängen. Vi har inte förstått vad vi är menade för.

”Låter inte arsel hyra run i mitt huvud”
Sedan den där dagen då han lämnade kontoret i centrala Stockholm har han inte haft ett riktigt jobb. Rönnberg bor i Grekland större delen av året, familjen och goda vänner hälsar på honom varje sommar men för det mesta är han ensam. Några stora besparingar har inte. Pengarna som blev över efter fotbollskarriären försvann. Han säger att han har blivit lurad, och att det bara sade slurp i samband med en bankkris, men det är ingenting som stjäl energi.
– Jag låter inte ett arsle hyra rum i mitt huvud. Skulle jag göra det så… kan jag inte vara glad, gemytlig och harmonisk mot själv och andra. Om jag satt här och var missnöjd och besviken över mina val, hur skulle jag kunna bidra då?
Han bor på en grekisk ö, hyr en lägenhet hemma hos en gammal grekisk fiskare, det kostar honom 9000 kronor om året.
– Ibland får man välja. Jag valde bort metallbiten på fyra hjul. Jag har inga bekvämligheter men jag bor i paradiset.
Utsikt över havet. Jag odlar mina egna grönsaker, det kostar ingenting. Jag fiskar med min grekiske kompis. Jag har det jag behöver. Välstånd.
Han läser. Tänker på livet. Skriver en del. Lever sparsamt, relativt anonymt och ibland tillbakadraget. Han väljer när han vill omge sig med vänner och när han vill vara ensam. Han har ingen dator, ingen uppkoppling. Konsumtion intresserar honom inte. Han berättar ofta och gärna om den grekiske filosofen Epikuros. Om strävan att leva ett lugnt och lyckligt liv, fritt från smärta och rädsla, och om vikten att känna sig nöjd över valet, oavsett vad man väljer.
– Det krävs insikt. Vilja. Och ett leende på läpparna. Det här kan alla förstå om de bara ger sig själva chansen att upptäcka det själva. Frihet är världens vackraste ord. En Hyundai. Fyrväxlad. Ja, alla har sina värderingar och prioriteringar…
Text: Marcus Leifby